Tahiti - vilket äventyr!
Vi anlände till huvudön för fyra dagar sedan. Fakarava i all ära, men jäklar vad dyrt allt är på atollerna. Vi har bytt linser och ris mot färdig pizza och tonfisk med mangosalsa. Här lyxar vi till det utan att gå över budget. Boendet är helt fantastiskt! Ett litet modulhus med alla bekvämligheter man behöver. Precis bredvid floden och ca 300m till Tahuru beach, en svart vulkanstrand där surfarna gillar att hänga.
Igår var vi vid Vattenträdgården, Jardin d'Eau de Vaipahi. Vi som gillar att leva som lokalborna tänkte att det var en bra idé att ta bussen. Dit var det inga problem. Vi fick massor med hjälp med var, när och hur. Väl framme var det som att gå in i en sagoskog. På marknivå fanns det massor med små vattenhål med ålar, karp och andra fiskar. När vi började vår vandring uppför berget var det vertikal klättring den första biten. Sen öppnades skogen upp och man kunde se ut över havet och förbi de intill liggandes kullarna. Magisk natur! Regnskog med lianer och små vattenfall här och var. Nedgången blev längsmed det stora vattenfallet. Hala stenar, vattenfyllda övergångar och slingriga stigar som man fick följa. Jag har inte svettats så här mycket någonsin! Luftfuktigheten är så hög, men Lily verkar trivas med det.
Väl nere skulle vi ta bussen tillbaka hem. Klockan hade precis passerat fyra och solen går inte ner förrän närmare sex här så vi hade gott om tid på oss - tänkte vi. Det enda kruxet var att sista bussen åkte förbi 15:47..... Vad är oddsen att vi missar den med 20 minuter! Det var bara att fortsätta använda sina apostlahästar. På förmiddagen hade det kommit rejäla regnskurar, men vi hade hittills klarat oss hela vägen. På vår promenad längs med stora vägen (finns endast en väg runt hela Tahiti) stannade flera snälla lokalbor och frågade om vi ville ha skjuts. Vi, som gärna vill klara oss själva, tackade försiktigt nej och sa att vi inte har något emot att gå. Klockan började närma sig kvart över fem, molnen började hopa sig, men vi hade bestämt oss för att gå de 12 km vi hade hem. Ibland måste vi processa saker innan vi gör. När tredje, eller var det fjärde bilen stannade och vi hade gått i över en timme, då var vi redo att haka på den gästvänliga skjutsen. Istället för minst en timme till, tog det 6 minuter att åka hem. Så skönt!
Det var så skönt att vi firade med en Tahiti öl väl hemma. Det bästa är att Lily är med på allt, hon finner sig i det mesta och älskar att vinka och slänga slängkyssar till alla vi passerar. Så henne går det ingen nöd på! Däremot har både jag och Gustav ömma ben idag- 20 000 steg senare i hög luftfuktighet och 27 gradig värme. Vilket äventyr!
Idag har vi bestämt för att vi ska bara hänga hemma i trädgården, titta på hönsen och tupparna som springer omkring och peka ut alla tropiska fåglar som sitter i avokadoträdet och palmerna. Kanske ett dopp eller två i floden och sedan bara njuta av att idag är det helt okej om vi inte är med om några äventyr.
Skribent: Sara