Golden Bay v14 (och lite huvudstads puls)

Sista veckan i Golden Bay började på förskolan med en säkerhetsövning vid jordbävningar. Lily fick lära sig att lägga sig som en sköldpadda och sedan utrymma området. Viktigt att kunna i dessa trakter.

På tisdagen hängde vi i Abel Tasman Nationalpark och gick den sista sträckan på 5-dagars leden. Det var en härlig sträcka genom regnskog och över berg. Vi åt lunch vid en liten stuga där vandrarna kunde sova över och tog ett bad på fantastisk naturstrand. Lily älskar att jaga några särskilda fåglar som heter Weka, de kan inte flyga, så stackarna måste snabba sig in i skogen för att hon inte ska få tag på dem.

Onsdagen tillbringade vi i trädgården och nere på stranden i Golden Bay och på torsdagen tog vi oss upp till Takaka Hill. Där gick vi först en vandring över bergstopparna och sedan åkte vi till Harwood Hole. Ett slukhål som mäter upp över 170 meter. Endast de mest erfarna bergsklättrarna vågar ta sig ned där och ut genom en tunnel längst ner. Promenaden var mäktig genom tät skog där solen strålar sirlade igenom bladverken och när vi nådde slukhålet så sken solen rakt ner. Häftig känsla! Lily testade sin röst och hörde hur det ekade ner i avgrunden.

På fredagen tackade vi för oss på förskolan och passade på att äta så mycket frukt i trädgården som vi kunde. Favoriterna är Nashipäron och Cox's Orange Pippin äpplen, eller päpple som Lily säger. Får inte glömma bort alla hallon vi tagit från busken (utan att fråga ägaren).

Vi lämnade Parapara tidigt lördag morgon för att köra de fyra timmarna det tar till Picton där färjan till Wellington avgår. Det är en vacker bilresa genom berg och dalar och slutligen till fjordlandskapen i Marlbourough Sounds där vi startade vår resa på Sydön för lite mer än 1,5 månader sedan. Av de två öarna så är nog Sydön snäppet vassare. Men vem vet! Vi har fortfarande nästan 6 veckor att upptäcka nya delar av Nordön på.

Vi kom fram till vårt boende i centrala Wellington sent på lördagskvällen trötta efter resan, men glada att vara i en storstad.

Idag (söndag) har vi hunnit vandra en hel del i Wellington och det är en häftig stad. Det känns som en blanding av många städer samtidigt med fjorden som leder in till hamnen, bergen runt om staden och boulevardena längsmed strandpromenaderna. Vi besökte söndagsmarknaden precis där vi bor och passade på att handla frukt och grönsaker. Sedan tog vi oss till en matmarknad mittemot där vi åt streetfood till lunch. Därefter begav vi oss till Mount Victoria för episk utsikt och ner till Newtown för en stadsfestival. Vi kom upp i över 20 000 steg. Storstadslivet är verkligen i kontrast till vår vistelse de senaste månaderna, på vandringslederna och i de små städerna. Härligt att få ta del av både storstad och landsbygd! Av det vi sett av Wellington än så länge så hamnar staden långt upp på vår lista av platser värda att besöka. Vi ser fram emot några ytterligare dagar här innan vi styr kosan norröver.

Skribent: Gustav