Golden Bay v13

Dagarna går fort. Veckorna går ännu fortare.
Vi har nu avverkat vår tredje vecka i Golden Bay. Rutinerna sitter. Måndagar och fredagar är det Playcentre i Collingwood som gäller. LilyMarie älskar att vara där och börjar också bli varm i kläderna. Det ska skvättas, klättras, cyklas och gungas.

Den här veckan blev det även andra äventyr!

Tisdagen tillägnande vi Nelson, "landskapets huvudstad". En stad med både berg och dalar, floder och kust mot havet. En mysig stad med en liten stadskärna och väldigt fina parker. Där vi även tog oss hela vägen upp till Nya Zeelands mittpunkt.

Onsdag hängde vi i trädgården, plockade Nashi och äpplen. Eftermiddagen blev bad på vår strand.

På torsdagen åkte vi upp i bergen. In i Abel Tasman Nationalpark. Slingriga vägar och stundtals trångt. Vi parkerade nere vid campingen och gick på det södra spåret. Bort till Awaroa och tillbaka till Totaranui som var vår startpunkt. LilyMarie hängde på Gustavs rygg. Vi gick över berget, genom grön vegetation och kom ut på stranden. Sedan vidare längsmed stranden i någon kilometer och in i skogen igen och över nästa berg. När vi kom fram till Awaroa var det endast vi och ett par till där. Det visade sig att tidvattnet hade vänt och det gick inte att gå över sandbanken utan att blöta ner sig. Det var ändå inte meningen att vi skulle gå längre eftersom vi behövde ta oss tillbaka till bilen.
LilyMarie jagade fåglar och kastade sten och vi bestämde oss för att ta en välförtjänad fika där. På tillbakavägen var hon inte lika glad. Tur att vi hade med oss musik! Returen på 6 kilometer fick Gustav och jag stå ut med att lyssna på "En kulen natt" "Baby shark" "Fem små apor" "Tänk om jag hade.." och många fler barnsånger som fortfarande går på repeat i huvudet. Så länge vår skatt är nöjd så!
När vi äntligen var tillbaka vid vår första strand var det dags för det efterlängtade badet. Stranden var nästan brun, inte lika finkornig som de vita stränderna och det skönaste var att det var lätt att borsta av den från fötterna.
Alla var trötta. Det hade varit en varm dag. Perfekt för vandring. LilyMarie och jag somnade på vägen hem. Tur att vi har en sådan bra chaufför som tog oss lugnt och säkert nerför berget!